Det svenska vidundret – utkonkurrerat 2020?

I somras kom Sverigestudien, studien visade att kundfokus kommer på 47:e plats hos anställda på svenska företag och organisationer idag. Ja, ni läste rätt 47:e plats. Hos många andra nationaliteter kommer kundfokus på 1:a plats alternativt plats 1-10. Sverige kan närmast idag jämföras med en bananrepublik när det gäller kundfokus.
Svenska anställda är idag mer intresserade av att bygga relationer på arbetsplatsen än att bygga relationer med kunder, kunderna är ett nödvändigt ont som stör vårt nätverksbyggande på jobbet, eller för den delen tar tid från statusuppdateringen på FB. Summan av detta kan vara att; Det spelar ingen större roll hur mycket den svenska staten satsar på innovation och företagande då realisering av gjorda insatser ändå inte kommer kunna generera någon större avkastning. Det spelar heller ingen större roll hur mycket företagen satsar på tillväxt då det interna fikandet efter bekräftelse och gemensam mark tar tid från kunder. I förlängningen kan man spekulera i om och hur mycket den svenska konkurrenskraften undermineras.
Ett högst påtaglig möte med kundfokus och den skrala uppfattningen om kunders värde är de call center som vissa företag köper för att sköta återköpsfrekvensen och förlänga befintliga kunders livscykel. Repetitiva köp är utan tvekan det mest kritiska insatsen för ett företag och detta outsourcas till några som i många fall bryr sig än mindre än de egna anställda.
Jag har själv haft några lärande upplevelser med call centers för att inte välja samma leverantör igen. En gång blev jag utskälld av en av deras representanter för att jag inte ville förnya abonnemanget genom att teckna mig för ny version av Iphone, jag borde förstå att man skall ha en ny Iphone och gjorde jag inte det var jag dum i huvudet! En annan gång fick jag i kundtjänsten en upplevelse som gick ut på att förklara för mig att nej, vi kan inte och kommer inte hjälpa dig med det här och faktum är att detta är helt omöjligt samt att gud vad du är jobbig!! Då jag inte gav mig och ringde ½ timme senare i förhoppning att inte hamna hos fröken – vad jobbigt att de till råga på allt ringer kunder till kundtjänsten – löstes mitt olösliga problem på 10 minuter av hennes kollega. Det finns oräkneliga exempel på det idag rådande svenska kundfokuset/kundvården.
Vem bär ansvaret för detta? Självklart bär var och en av de svenska anställda ett personligt ansvar för sin skrala insikt men det är inte hela sanningen. De 1000-tals ledningar som accepterar rådande situation är ytterst ansvariga. Så länge som företag och organisationer inte adresserar dessa frågor på rätt sätt kommer denna värde förstöring att fortskrida.
Det är definitivt svårare att växa när den egna organisationen ser kunderna som ett nödvändigt ont som mer stör och upprör deras trevliga samvaro med arbetskamraterna än den faktiska direkta orsaken till att de får lön varje månad.
Vad bör ses över?
De punkter som nedan räknas upp är endast en del av ett mer omfattande arbete.
1. Flödeseffektivitet – Hur flöden går i ett företag är nog de flesta av oss medvetna om är en kritisk faktor. Med det sagt är de återkopplingar som bygger kundkärnan i många fall sorgligt konstruerade om de nu överhuvudtaget existerar. I bästa fall hamnar återkoppling hos en mellanchef som i vissa fall också har fullt upp med att odla sina relationer med övriga anställda mellan sina högst personliga statusuppdateringar på FB. En effektiv process handlar om att kundfeedback går tillbaks till källan, den minst acceptabla nivån är på gruppledarnivå. En av flera förändringar som bör göras är att se över de här processerna. Man bör också kontakta kunderna som lämnar och fråga varför och repetera detta varje dag.
Handen på hjärtat, hur många har de här processerna på plats? Om ett företag inte klarar av detta upplägg kommer de aldrig lära av sina misstag utan upprepa dem i all oändlighet.
2. Lärande företag– Ett lärande företag är något att sträva efter av flera orsaker. Företaget blir repetitivt och misstag som görs repeteras inte i all oändlighet, se återkoppling ovan. Fråga dig själv också vad som går till frontlinjen där kunderna är? Definiera de delar ur strategin som inte är förhandlingsbara och få alla i frontlinjen närmast kunderna att första strategin. Utforma också en stark och förenklad kärna ur strategin vilken kommuniceras ut till alla på företaget och ge hemläxa på den. Vissa undersökningar visar idag att bara 2 av 5 förstår sina företags strategi och kan upprepa den.
En av flera effekter
Med tanke på att kundfokus kommer på 47:e plats i Sverige är vägen lång att vandra för svenskarna till en högre andel lojala kunder. En hög andel lojala kunder har byggt några av de största varumärkena och de största företagen i världen. Att bygga sann lojalitet handlar inte om kundkort eller andra grunda lojalitetsprogram utan det handlar om en mängd analyser som ligger till grund för strategiska beslut. Lojalitets arbete handlar bland annat om vässade processer för återkoppling internt, det handlar om att identifiera de mest värdefulla kundernas demografi för att i nästa steg lägga kraft och fokus på liknande kunder, det handlar om att förstå och agera på verkliga behov och designa kundupplevelser vilka kan handla om service, support eller design. Dessa insatser ligger till grund för högre omsättning och högre vinst, minskade kostnader för nykundsanskaffning, lägre kreditförluster och lägre utbildningskostnader för nyanställningar, lojalitet bör följaktligen ligga på VDs agenda. Ett av de främsta managementkonsultföretagen i världen har tagit fram stödjande underlag, dessa underlag visar att lojalitetsledare i varje segment har uppemot 15 % lägre kostnader än sina konkurrenter samt en väsentligt högre tillväxthastighet över tid. Jag vill också passa på att slå hål på en rådande myt hos många att marknads penetration samtidigt som man arbetar med lojalitet är en omöjlighet, ett exempel på hur fel denna inställning är Apple som är världens högst värderade bolag, Apple har troligen flest lojala och trogna kunder av alla samt en hög andel lojala anställda. Det är heller inte en fråga om att det kostar mer att driva lojalitet utan att omfördela resurser, veta vad och hur man gör.
I ljuset av undersökningen kan man förstå vissa av orsakerna till att lojalitet är ett skällsord hos många. På några års sikt kan vi mycket väl se oss omsprungna av länder som vi idag rynkar på näsan åt, allt i den svenska självgodhetens anda.

Var är visionen Sverige?

Because flying cars and roadable aircraft seem to be more of a dream than a reality, many people believe that these things do not exist. The truth is that almost from the moment the Wright Brothers learned to fly, people have been attempting to build such vehicles and some of them have had a fair degree of success.
För sex år sedan gjorde jag en klassisk undersökning på stan i Malmö utrustad med mikrofon och videokamera för att ställa frågor till vanliga människor. Frågan jag ville ställa var mycket enkel. Hur ser framtiden ut 2050? Finns det något speciellt du drömmer om nu, är flygande bilar fortfarande en kul idé?
Vision är ett långsiktigt och svulstigt mål som inte nödvändigtvis behöver nås. En variant av det vi kallar vision är BHAG, big hairy audicius goal. Visionens viktigaste egenskap är att den sporrar dig och din omgivning i och med att ni helt plötsdligt delar samma agenda, åtminstone om visionen är rätt formulerad. Det målet är viktigare än att nå det visionen beskriver. Vision är ett bra verktyg för att leda en organisation internt och externt samtidigt. Det är en underskattad resurs för att skapa existensberättigande (att tjäna pengar är inte ett berättigande som håller) i samhället för ditt företag.
Svaren jag fick med videokameran i Malmö var inte så intressanta i detalj, de var faktiskt otroligt ointressanta. Jag blev då, och med tiden ännu mer, besviken på att ingen ville måla upp en spännande framtid. För att skriva i klartext så var det ingen som brydde sig och några flygande bilar upplevdes helt enkelt som totalt onödigt. Drömmar om 2050 lyste med sin frånvaro.
Är det så att Sverige befinner sig i sin bästa tid just nu, bortsett från den lågkonjuktur som nu gör sig påmind? Det tror inte jag och jag tror inte heller man kan säga så. Tyvärr är vision och tillväxt det enda ledarskap vi människor känner till. Så länge ekonomier och marknader växer, så länge vi är på väg mot vårt utstakade mål, kommer människor känna sig bekväma i sin situation och skapa den viktiga frid som marknaden behöver eftersom man alltid är på väg mot bättre tider. Frågan är då vad som händer med människor som inte har något mål?
Folk som tappar hoppet kring vad de gör har de flesta en bra bild av redan. Många exempel är det på människor som slutat tro på verksamhetens syfte och istället koncentrera sig på sin position internt i gruppen som människa. För varumärket, företaget och verksamheten är denna apati livsfarlig. I stora företag går det inte att motivera alla, men får du inte med majoriteten ligger du risigt till.
Om vi ser Sverige som ett företag, vilket det ju är ur vissa aspekter. Varför har vi då inte någon vision som vanligt folk känner till? Har vi någon överhuvudtaget? Det känns som vi är en pensionerad folkhemspartist som drar anekdoter för tredje världen länder om hur bra vi har ordnat det för oss. Se Fredrik Häréns inslag om framtidens marknader. Det är spännande plus att han är duktig retoriker. Samtidigt är det lite skrämmande på ett sätt som i alla fall sporrar mig. Jag tror att de mätningar som vi sett i tidningar om att Sverige är i topp för världens modernaste, rikaste, mest IT etc. gjort oss mer skada än nytta. Vi har helt enkelt dankat av och nu blir vi frånkörda. Kanske kan vi få montera kinesernas mobila datorer i framtiden om vi går med på att sänka våra löner.